Onödigt inlägg #3

Om folk kan kalla sig Fröken Lyckad kan jag väl kalla mig Herr Ordning. 
Det vore väl ungefär lika mycket brist på självinsikt.
Herr Självinsikt, det är jag.

Ett inlägg utan någon som helst funktion

Jag gillar Lilla Essingen, det är ett trevligt område. Jag gillar vattnet, och att det är nära typ. Svårare än så är det inte.
Idag hittade jag ett par gamla skor som ursprungligen är secondhand som jag kan ha till kostymbyxor, jag är nöjd. Svårare än så är det inte.

Jag hade tänkt posta en bild på mig och Lilla Essingen (till skillnad från mig och Stora Essingen som är ett helt annat kapitel...) 
Men den försvann, tror jag. I vilket fall är det för mörkt i rummet och för mycket jobbiga/vassa saker att trampa på för att hämta kameran. Det är liksom inte värt det. Mina fötter gör ändå ont efter all barfota-gång idag. Det är inte macho att gå barfota, men å andra sidan, hur jävla macho är det att blogga om inget?

-Du? Kan jag flytta på kläderna?
-Jag kan göra det.
River ner alla kläder på golvet.
-Gracias por farbror.
Därav alla jobbiga/vassa saker på golvet. Jag vet däremot inte riktigt vad det är som är vasst. Kanske ligger det en saxofon på golvet och skräpar, klassiskt problem.

Imorgon ska jag göra naturen.

Taxikärringar och glada Irakier

Tantfanskapet som svarar i telefon när man bara vill åka hem till sin säng, är otrevlig. Tråkig, oinspirerad, för att inte säga elak. Jag kan inte hitta något positivt med henne. Den gnälliga attityden, jag menar, herregud, hon får ju betalt för att sitta och lyssna på folk som beställer taxi. När jag då pratar vill jag prata till punkt, och inte under några omständigheter höra taxikärringens gnäll. Hon får ju betalt för det.

Jag citerar:
"I Stockholm kan man också ringa och beställa taxi. Man möts av sur gammal fittkärring som tror att hon jobbar som specialpedagog på en mellanstadieskola - alternativt levnadstrött före detta tonåring. Som blir sura på allvar när man frågar hur lång tid det tar."

En positiv sak med taxiresor är att den glada Irakiern med akademikerutbildning, doktorslegitimation och hela köret är så pass glad. Jag menar, vad har han att vara glad för? Taxitanten, får liksom lika mycket betalt, för ett lika trist jobb plus att hon slapp fly ifrån sitt land och bo i en skitig tvåa i Alby med sjutton ungar.

Den glada Irakiern är nämligen alltid lika snäll. Och när han kört till Hammarbybacken istället för Hammarby Sjöstad, låter han sådär ledsen att jag förtränger det faktum att den här taxiresan kommer att kosta mig en halv förmögenhet.

Just nu har jag ont i huvudet. Riktigt ont, är trött och seg. Jag vet inte varifrån krafterna att skriva detta inlägg kom ifrån. Men det gjorde jag. Jag är stolt. Stolt men inte nöjd som sossarna skulle sagt.


Illerungar kan ge dig migrän!

Aftonbladet har verkligen rejäl nyhetstorka och har haft det ett tag på sistone. Väderomslagen kan bidra till att du får migrån, oh noes! Eller en annan fin rubrik: lär dig att gå upp i vikt. Söte Jesus. Vem bryr sig? 

Idag har man den stora nyheten att två geoparder har fötts. Vem bryr sig? Jag bryr mig inte för fem öre om det är det sötaste djuret i världen. DN kan vara ganska torr och efter (tack vare den tidiga pressläggningen) men den är ju världar bättre än aftonbladet. För i övrigt anser jag att DN På Stan, är en ganska småfjantig bilaga, men jag läser den ändå. Precis som med aftonbladet. Å andra sidan har jag aldrig köpt en aftonblaska, utan råkar få dem på annat vis. 

Undra hur det känns att vara reportern som ska få rapportera om några söta smådjur. Ja, du ska åka upp till Lappland och täcka en story om två söta illerungar. Reportern bara, fan, jag som hade hoppats på att få migrånanfallen som kan orsakas av väderomslag!

580746-6

Aaaaaahh! Migränattack!

Joy Division och studentflak

Jag blir ibland lite förvånad över vilka fula kostymer studenter lyckas slå till med. Aldrig samlas lika många illasittande kostymer på samma ställe. Visst, det kan vara svårt att se bra ut i en kostym när man i vanliga fall har hållning som en gam. Att man sedan har slagit till på ta en ta en kostym, få en skjorta-erbjudandet från dressman, gör inte saken bättre. 

Det är jävligt svårt att passa i kostym men det är knappast omöjligt att se hyfsat respektabel ut.  Även om ens default-mode är att man ser ut som typ ett päron, kan man lyckas dölja det. Förutsatt att man inte köper en få en skjorta på köpet-kostym, förstås.

Angående studenten, kan man inte spela bättre musik på studentflaken? Jag är övertygad om att nio tiondelar av alla som går ut trean inte till vardags lyssnar på "Värsta schlagern". Det kanske är charmigt att lyssna på skitmusik, det kan jag nästan köpa. Fast ändå inte. Varför inte bara spela något enkelt men ändå roligt? 

Grandmaster Flash, "The message" går alltid, och då menar jag alltid hem. The Wombats och "Let's dance to Joy Division", vilket för i övrigt är en av de roligare låttitlarna jag vet, skulle också fungera på ett studentflak. Kanske lite för mycket gitarr och Liverpool, men å andra sidan bra drag. Men föredrar man att lyssna på kass etnopop gör man väl det antar jag. Man kan inte lära relativt gamla hundar att sitta.

Let's dance to Joy Division and celebrate the irony! 

image5
The Wombats - hör hemma på ett studentflak?

Babs Kök&Bar och The dude

Dagens middag intogs på Babs Kök&Bar, riktigt trevligt ställe. Ligger i biografen Zitas foaje. Trevligt om man vill låtsas vara intellektuel ett tag, även om dagens klientel till en början var en bit över femtio. Det droppade alltjämnt in något yngre blod efter ett tag.

Satt i den lilla resturangdelen, vi käkade lammracks med typ grönsakscurry. Fyra av fem toasters, helt klart. Ett minus för de jobbiga lamporna som gjorde att man blev lite snurrig. Säkert hypnosljus för att få oss att spendera mer pengar.

Kom i alla fall upp från TV-dvalan och det visade sig vara ganska bra ändå. Lyckades innhandla en kavaj i linne, för sommaren och en lite halvslapp skjorta alá The dude, från bröderna Cohens Big Lebowski. Dude är för i övrigt en av mina större ledstjärnor i livet, röka på och bowla, kan det bli bättre?

image4

Aaaah! Hypnoslampa!

Åh, vad synd det är om mig!

Jag vet inte. Det är något med sommardagar. Och då tänker jag inte enbart på de positiva delarna, som man kan skriva hyllmeter om och som alla redan vet. Utan snarare... den stora pressen! Okej, nej, så dramatiskt är det faktiskt inte. Det enda jag menar är att man inte måste vara ute hela tiden, utan måste få sitta hemma och göra inget då och då.

Min bestämda uppfattning är att jag behöver slöa minst en dag i veckan, men så fort jag gör det är det någon som kommer och tjatar! Nu överdrev jag igen, tjat är det kanske inte riktigt. Faktum är bara att så fort man går i dvala framför TV-apparaten klockan tre en onsdageftermiddag börjar folk ringa!

Herreguuuuud, vad det är synd om mig!
Lämna mig i fred, låt mig ha tråkigt framför min skärm!

Om tjatmonstrena vinner åker jag iväg och köper fler sommarkläder. Trots att jag redan har fler plagg än vad jag behöver. Åh, vad det är synd om mig. NOT!

Dillagence

Tänkte passa på att tipsa om riktigt bra gratismusik, känns nästan ovärdigt att sätta etiketten "gratismusik" på detta mästerverk. Busta Rhymes mixtape som är en hyllning till producenten J Dilla som gick ur tiden 2007 är nämligen fullkomligt klockren. 54 minuter riktigt sköna samplingar och osläppta beats av Dilla. Mick Boogie har mixat det och det går att hämta hem från hans hemsida, www.mickboogie.com.

Låten "Lightworks" gästas av både Q-tip och Talib Kweli, riktigt cleant! 

Ett mixtape kan aldrig gå ur tiden!

"When I mean energy... I don't mean some hype shit, no schizofrenic shit. The shit that Dilla created can never be duplicated."

580746-3

Ta emot krossbollen!

Idag såg jag två småkillar och en farsa lira fotboll tillsammans. De passade runt men den ena killen tog bollen hela tiden varpå den mindre av dem två börjar gråta.
-Jag får aldrig bollen ju, du snor alla passar, säger han till sin brorsa.
Pappan ser besvärad ut.
-Sluta grina nu, du blir ju aldrig en ny Henke på det sättet.

Vad som hände därpå gjorde min dag. Pappan, ropar: ta emot krossbollen! Och skjuter ett hyfsat hårt skott. Bollen träffar hans son klockrent i huvudet. Jag undrar om han kände sig som en bra förälder? Man ska inte skratta åt andras olika men det såg sjukt komiskt ut.

Kanske är det den klassiska uppfostringsfilosofin att aga sina ungar som kommit tillbaka? Men jag håller med, visst fan ska ungen kunna ta emot en krossboll vid fem års ålder, annars blir han ju aldrig en ny Henrik Larsson!

Knivfajt på Råsunda, landslaget i toppform!

Landskamp mot Slovenien. Svårt att hitta något roligare än det under en måndagskväll. Mitt första och enda intryck är att mittbacken Daniel Majstorovic till vardags i Grekland inte har knusslat med brunkrämen, alternativt pressat jäkligt hårt under sin korta tid i Grekland.

Mina analyser är väl inte direkt de bästa, men visst ser spelet tveksamt ut? Olof Mellberg, fyra tokrusningar som ledde till förlorad boll, som tur var utbytt. Jag hoppas att det blir bättre spel i EM.
 
Jag ställer nämligen upp på allt som Sverige tävlar i. Som Mange säger "om Sverige deltog i EM i knivfajt på Råsunda hade jag stått längst fram med lustig hatt och ett supporterkit från sportbladet." Jag kan inte annat än att hålla med, knivfajt på Råsunda, kan det bli bättre?

Nu spelas ju landskampen på Nya Ullevi, som för i övrigt är en ful arenan. Men det känns ändå som att knivfajt passar bätttre i Solnaland. 

S-s-s-lovenien!
image2

Omg! Världsmästaren i knivfajt!

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/fotbollsem2008/article2550219.ab

Senapspanerad svinfot

Ett tips om Paris. Man ska aldrig, inte under några omständigheter äta käk från det gamla franska köket. Får man nu för sig att ändå göra det ska man definitivt inte besöka Aux Charpentiers. Jag gjorde det.

Breaded Pigs Trotter, typ något ätbart, tänkte jag? Nej. Det var grisfot. Först när den kom inte trodde jag att det var en panerad råtta. Eftersom grisbensjäveln var senapspanerad precis som julskinka. Förutom att den såg ut som en stekt råtta och serverades utan en enda grönsak så bestod rätten till drygt nittioåtta procent fett, resten var senapspanering.

Ja, det var avskyvärt. Att förrätten bestod av typ en gigantisk bit leverpastej gjorde inte saken bättre. Ur ett salt och fett perspektiv var min middag som ett julbord gånger femton.

Some nasty shit. Jag är inte den som tar foton av vad jag äter, men denna gång kunde jag inte låta bli.

image1

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0